Den här historien postades ursprungligen av en användare på den sociala nyhetssidan Reddit, men har nu tagits bort. Jag sparade dock den när jag läste den första gången då den verkligen berörde mig på ett personligt plan. Jag arbetade nämligen själv i en mataffär när jag var i min ungdom och utsattes några gånger för kunder som påminner starkt om kvinnan i den här berättelsen. Hur mycket man än försökte hjälpa dem med det de bad om så vägrade de acceptera det utan gick många gånger till rena personangrepp på mig. Jag har sedan dess alltid reagerat när jag läst om liknande händelser och speciellt glad har jag blivit när dessa personer fått sig en läxa för sitt hemska beteende. I den här historien bestämmer sig en annan kund för att gripa en när den anställda blir helt förnedrad av en ilsken kund. Jag tycker personligen att kunden som grep in hade en poäng i det han gjorde, även om det kanske var lite elakt. Men det är ju som man brukar säga – det man ger, det får man också tillbaka. Läs vidare själv så förstår du vad jag menar…
Jag var i mataffären igår och köpte lite grejer till helgen när jag snubblade över något som verkligen gjorde mig förbannad. Jag gick bara runt där och skötte mig själv och letade efter saker på inköpslistan som min fru skrivit när jag hörde något i gången bredvid.
Det lät som en arg diskussion. Jag är en nyfiken kille så jag skyndade mig dit för att se vad som pågick. En medelålders fotbollsmorsa som såg riktig ilsken ut skällde ut en gladlynt kille efter noter då affären inte hade den typ av tårtmix hon var på jakt efter.
”Det här är löjligt! Vad är det här för ställe egentligen! Jag behöver den där tårtmixen! Släpa dig in på lagret och leta igen! Jag ska ha en fest i morgon och måste ha den!” skrek hon åt honom.
Den stackars killen såg helt chockad ut. Om han var en dag över 16 år skulle jag bli förvånad. Men jag måste erkänna att han skötte det ganska bra. ”Jag är ledsen frun, vi har inte den sorten. Jag har redan letat… vi har vårt eget märke dock, det är i stort sett samma sak… jag kan gärna hämta en förpackning åt dig?” svarade han.
Bra gjort unge man.
”NEJ! JAG VILL INTE HA ERT MÄRKE. DU ÄR EN FÖRLORARE! HÄMTA DIN CHEF!” vrålade hon till svar.
Hon tappade det fullständigt. Jag vet att det är jättegott med tårta, men kom igen nu, du beter dig hemskt illa. Killens chef kom ut i butiken och samtalade med kvinnan som fortfarande var helt hysterisk, men till sist accepterade hon att köpa affärens egen tårtmix. Chefen och hans anställda gick förbi mig och jag noterade att pojken hade tårar i ögonen.
Jag kände mig lättretlig igår. Jag kan vara en lättstött rackare ibland, men jag hatar verkligen när människor är otrevliga mot butiksbiträden/servitörer/eller andra de anser står ”under dem”. Det gör mig riktigt, riktigt förbannad. Den här käringen skulle inte komma undan med det här. Jag följde efter henne genom affären, men kom aldrig så nära att hon upptäckte mig. Hon gick från gång till gång och köpte grejer till sin fest utan att inse att hon hade en jägare med sitt byte i sikte bakom sig.
Hon köpte en hel del godsaker kan jag säga, men jag var inte ute efter dessa. Jag hade mitt mål klart för mig. Jag skulle ta hennes satans tårtmix. Jag visste exakt var den låg i hennes kundvagn. Hennes vagn började bli ganska fullpackad så jag bestämde mig för att gå till attack. Och karmar var på min sida för av någon anledning låg tårtmixen helt för sig själv i vagnen. Hon vände sig från kundvagnen och böjde sig för att plocka upp något från längst ner på hyllan.
Jag rusade fram och plockade diskret upp tårtmixen ur hennes vagn och gick vidare. Självklart var jag tvungen att stanna och kontrollera att hon betalade och gick ut. Jag stod till och med precis bakom henne.
Hon märkte ingenting. Med tanke på hur oerhört viktig den där tårtmixen varit för henne var jag förvånad över hur lite hon brydde sig om vad hon la upp på rullbandet. Jag log för mig själv hela kvällen när jag tänkte på hur hon kom hem, packade upp sina varor och sedan inte kunde hitta tårtmixen. Hon gick antagligen tillbaka till sin bil, letade runt, kanske under sätena… men tänka sig frun, den är inte där. Den där tårtmixen förtjänade något bättre än henne. Jag köpte den. Det var en fantastisk tårtmix. Den kanske var till ett barns födelsedagsfest, men jag brydde mig inte. Jag bakade i ordning den där jag kom hem och den var underbar. Affärernas egna märken är fenomenala.
Klicka gärna på gilla här under om du tycker att mannen gjorde rätt!
