Adolf Hitler ville aldrig att dessa 30 bilder skulle se dagens ljus, begravda av judisk fotograf

När nazisterna invaderade Polen 1939 kom deras tyranni framför allt att påverka de polska judarna, som låstes in i getton och mördades i miljontals.

Nazisterna hade hoppats Adolf Hitlers systematiska avhumanisering och rutinmässiga utplåning av judar skulle förbli en hemlighet för resten av världen – nazisterna försökte ofta dölja spåren från sin vidriga verksamhet och inte skylta allt för mycket med vad som verkligen hände i koncentrationslägren.

Fotografen Henryk Ross vägrade dock låta Förintelsen gå obemärkt förbi.

Han dokumenterade i hemlighet folkmordet – trots att han riskerade livet genom att ta bilderna.

Henryk Ross begravde tusentals negativ i marken och när kriget var över återvände han till platserna för att gräva upp den smärtsamma sanningen, som han även fångade på bild; att tusentals judar fängslades av den tyska nazistregimen och dog under bedrövliga förhållanden.

De flesta har förskräckts av bilderna, men många har också varit väldigt tacksamma för att Henryk vågade ta dessa bilder – en del av vår historia som vi aldrig någonsin får glömma.

Här är hans starka bilder:

”Falling in the street from hunger”, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Ross fotoserie, som nu visas på Art Gallery of Ontario, visar den hårda verkligheten i Lodz getto, där Ross och hans familj fängslades i fyra år tillsammans med mer än 160 000 polska judar.

Bland de 4 000 fotografierna finns det många som visar den otäcka sanningen bakom nazisternas massmord av judar. Kroppar staplade hög och utmärglade barn som letar mat i smutsen hänger på väggarna, tillsammans med bilder som fångar den orubbliga motståndskraften hos dem som är fångade i nazisternas terrorvälde.

”Skulls and bones on ground”, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Warszawa-födde Henryk Ross jobbade som sportfotograf innan kriget. Han ”värvades” till gettot för ta identifieringsfoton och propagandabilder på fabrikerna.

Men rollen blev en perfekt täckmantel för Ross, som också tog många bilder på livet gettot; där år av brutalitet, bortom fantasin, ägde rum.

”Three ghetto residents”, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Innan han dog, 1991, avslöjade Ross hur det hela gick till:

”Jag begravde negativen i marken, för att det skulle finnas några spår kvar av tragedin. Jag bevittnade utrotningen av de polska judarna. Jag ville lämna en historisk dokumentation av det hela”.

”Old woman in shawl eating out of pail”, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

fsazfsff

”Two elderly men with ghetto official reading document in office”, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

När han inte arbetade på uppdrag av den nazistiska regimen, fotograferade Ross genom hål på förstörda väggar, på bakgator och där få vågade sig in – SS styrde med järnhand över allt och alla.

Ross riskerade sitt liv och att hans familj skulle torteras genom att ta dessa fotografier.

”In the hospital nursery”, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Han sa:

”Genom att officiellt få tillgång till en kamera kunde jag fånga denna tragiska period i Lodz getto.

Jag gjorde det, trots att jag riskerade både min familjs och mitt eget liv.”

”Deportation of ghetto children”, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Förhållandena i gettot var fruktansvärda; stora delar hade varken rinnande vatten eller avlopp, enligt Levande Historia.

Mer än 20 procent av invånarna dog på grund av de dåliga levnadsförhållandena.

Starving violinist on the street, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Getton likt det i Lodz gjorde det lättare för nazistregimen att kontrollera judar, ta deras egendom och utnyttja arbetskraft.

Tyska judar skickades till gettona i det ockuperade Polen, Lettland och Litauen, och romer greps i Österrike och sändes till getton i öster.

Residents leaving building, to cross plank on street, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Gettot var delat i tre delar och omgavs av taggtrådsstängsel och murar.

Det var var dödsstraff att som jude lämna gettot utan tillstånd.

”Jewish policeman celebrating with friends”, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Efter befrielsen av Lodz grävde Ross upp sina rutan negativ och framkallade alla bilder.

Nu fungerar de korniga, svartvita men vackert komponerade bilderna som påminnelse om vad som faktiskt kan hända om vi inte värnar alla människors lika värde.

”A corpse is taken away”, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Till den upprörande bilden ovan, kommenterade Henryk:

Det var ett begravningssamhälle. Till att börja med tog var det två eller tre offer som svält ihjäl som fördes till begravning. 

Men efteråt, när antalet blev 120, blev det nödvändigt att konstruera speciella vagnar för att transportera kropparna. Jag såg hela familjer, skelett av människor, som låg döda tillsammans med sina barn.

Five children sitting on floor and eating, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Men förutom allt det tragiska i bilderna har de också ett budskap om mänsklig styrka och hopp.

Vid sida av Förintelsen finns det tusentals fotografier av familjer som firar födslar, giftermål och de små stunderna av lycka som då och då infann sig i getto.

Woman with a newborn, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

”Henryk Ross Lodz Ghetto Collection är en unik sammanställning av cirka 3000 bilder. De vittnar om konstens potential, att vara både en del av motståndet och berättelsen”.

Portrait of the bride and groom, looking at one another, at their wedding in the ghetto, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

På grund av tillgången på arbetskraft och fabriker var Łódź getto det sista gettot som avvecklades i Polen. Ross begravde sin samling av negativ i marken, i burkar.

Ghetto residents held for deportation, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

När han grävde upp samlingen i mars 1945, upptäckte Ross att många av negativen hade skadats allvarligt av vatten.

De virvlar och spår du ser i några av dessa bilder visar just detta.

View from behind of residents with sacks heading for deportation, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

I januari 1945 närmade sig Röda armén Lodz, för att befria dess fångar. Men bara några hundra invånare hade överlevt och fanns kvar.

I augusti året innan hade de sista gettoinvånarna deporterats till Auschwitz.

Residents digging in the ruins of the synagogue on Wolborska Street, destroyed by the Germans in 1939, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Några lyckade dock gå under jorden och gömma sig från nazisternas deportation.

Det fanns fortfarande 877 personer i lägret när Röda armén befriade Lodz den 19 Januari 1945.

Portrait of Stefania Schoenberg, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Henryk Ross och hans hustru Stefania var bland dem.

Ross och Stefania gifte sig i gettot, liksom många andra unga och nykära par.

Portrait of a couple in the ghetto; woman wearing a veil, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Dessa modiga människor vägrade att krossas av en rasistisk regim.

Istället höll de ihop i den judiska gemenskapen, något som Ross fotograferade och lyckades få på bild. Små stunder av glädje, när många visade upp mänsklighetens absolut värsta sidor.

Portrait of four men, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Art Gallery of Ontario hoppas nu att utställningen kan lyfta medvetenheten kring detta historiska förlopp, tack vare Henryk Ross mod.

Hela hans samling gavs bort till Archive of Modern Conflict 2007.

Portrait of two girls, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Även om Ross foton visar upp den mest extrema grymhet och ett mänskligt lidande finns hela tiden en värdighet i centrum när det kommer till de som blir fotograferade.

Portrait of two girls, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Det tycker jag man ser i detta foto på dessa två flickor, som kanske var bästa vänner?

Young boy pulling cart with belongings through the ghetto in winter, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Direkt efter att tyskarna hade intagit Lodz konfiskerades större delen av de judiska invånarnas ekonomiska tillgångar.

Judarna inte fick äga bilar eller radioapparater och inte färdas med allmänna transportmedel.

Two men sitting on street, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Lodz har en speciell del av vår historia, isolerad som den var från resten av världen, och placerat i närheten av koncentrationslägret Chelmno.

I Chełmno användes bland annat gasvagnar, där kolmonoxid leddes in i lastutrymmet, i vilket offren befann sig.

Mother and father with a baby, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Endast omkring 10 000 av de människor som bodde i Lodz överlevde kriget.

Före kriget var Lodz känd för sin textilindustri och judiska ledare i gettot använde ofta devisen ‘överlevnad genom arbete’.

Portrait of family of three, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Denna arbetsmoral präglade också Ross, som dock tvingades att fotografera för propagandasyften.

Trots att betydande material skadades, överlevde nästan 3000 negativ.

Man and child making exchange through barbed wire fence, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Idag de representerar den mest omfattande kända samling av dokumentation över Förintelsen och getton – alla tagna av en enda judisk fotograf.

Det är en vacker men också fasansfulla sammanställning över ett av de värsta brott i mänsklighetens historia.

Ghetto policeman’s family; mother and child, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Nazisterna och Adolf Hitler ville inte att vi skulle se vad de gjorde.

De ville inte inte visa upp den råa, och systematiska utrotningen av miljontals människor – enligt propagandan var getton ”självförvaltande judiska samhällen”.

Henryk Ross and Stefania Schoenberg’s wedding in the ghetto, with Ross signing a document, c. 1940-1944 © Art Gallery of Ontario

Henryk Ross viktiga dokumentation visar att vi aldrig någonsin får låta detta upprepas.

Dessutom är det en hyllning till styrkan i människans som inte har något annat än varandra.

Dela gärna vidare dessa bilder, så att alla du känner kan få ta del av dessa vackra och starka fotografier!