Den finns berättelser från verkligheten som många gånger är betydligt starkare än de sagor vi läser i böckerna. Det här är verkligen en sådan. Berättelsen handlar om en tjej som växer upp i ett hem som är allt annat än tryggt och varmt. Och efter att ha växt upp i ett instabilt hem ställer livet henne inför oerhört jobbiga, hemska och smärtsamma utmaningar. Men en dag ska allt komma att vända. Den här artikeln är möjlig tack vare Stadsmissionen som just nu genomför en kampanj för att ge utsatta människor möjligheten att få en drägligare jul och ett gratis mål mat. Jag tycker det här är viktigt att uppmärksamma och stödja. Jag hoppas det kan inspirera fler att se sina medmänniskor så här i juletid.
Johanna växte upp i en förort till Stockholm med två föräldrar som båda missbrukade alkohol. Redan från tidig ålder började hennes pappa att slå henne medan mamman låtsades att hon inte såg vad som pågick. Den tuffa situationen hemma ledde till att Johanna redan vid 4 års ålder började skada sig själv.
Förskolan där hon gick slog larm men Johannas mamma försvarade sig bara med att ”Johanna inte var som andra barn” vilket ledde till att hon fick en extra resurs. Barndomen fortsatte sedan i samma jobbiga spår. När hon började i skolan inledde hennes mamma en relation med en ny man. Men han skulle visa sig ha precis samma attityd som hennes riktiga pappa och bestraffningarna bara fortsatte.
Till sist fick den lilla flickan nog och vid 11 års ålder hoppade hon av skolan och testade droger. Livet gick nu in i en ännu mörkare fas. För att få råd med droger och alkohol sålde hon sin egen kropp till äldre killar som i utbyte levererade det hon ville ha. Ibland sov hon även över hos killarna, men ännu oftare spenderade hon nätterna utomhus. Efter en tid lärde hon känna en äldre tjej och tillsammans bestämde de sig för att börja erbjuda sina tjänster inne i Stockholm i stället för ute i förorten där de bodde.
Dagarna tillbringas nu på Malmskillnadsgatan i centrala Stockholm och såhär fortsatte livet i flera år, Johanna sålde sex i utbyte mot vodka och cigaretter. Men en dag när hon fyllt 14 år skulle hon träffa någon som skulle förändra hennes liv. Till en början trodde hon att den hon mött skulle bli hennes räddning, men det skulle visa sig att så inte var fallet…
Johanna hade fått kontakt med en verksamhetsledare för en lokal förening som tog hand om ungdomar som missbrukade eller som hade föräldrar som var missbrukare. För första gången fanns det nu någon som såg henne och som sa att det inte var hennes fel att det blivit som det blivit utan att boven i sammanhanget snarare var mamman.
Både Johanna och hennes väninna fick nu stöd och hjälp och fick till en början bo i föreningens lokal. Efter ett tag bestämde sig till och med verksamhetsledaren, Stefan, och hans sambo för att ansöka om vårdnaden för Johanna. Hon började även gå i terapi hos Stefan. Plötsligt verkade det som att livet äntligen var på rätt väg och att hon närmade sig en betydligt ljusare framtid.
Men tyvärr skulle det visa sig bli precis tvärtom. Stefan började snart utnyttja Johanna sexuellt och inom kort befann hon sig i en oerhört utsatt situation. Hon vågade inte berätta för de andra medlemmarna i föreningen om vad som pågick, Stefans ord var nämligen lag och man pratade med aldrig med någon utanför föreningen.
När Stefans sambo sedan bestämde sig för att lämna honom skulle situationen för Johanna bli ännu värre. De sexuella övergreppen ökade och hon fick inte längre gå till skolan utan skulle stanna hemma och sköta hushållet. Stefan började även förgripa sig på henne framför andra personer.
Men till slut skulle räddningen äntligen komma. Med hjälp av en skolpsykolog kom Johanna i kontakt med Stockholms Stadsmissions Unga Station som driver en öppen verksamhet för tjejer mellan 13 och 20 år. Med deras stöd tog hon till sist beslutet att flytta.
När hon berättade för Stefan om sitt beslut reagerade han i raseri. Han slängde ner henne på marken, slog hennes huvud hårt i golvet, tog strypgrepp och kallade henne för hora. Allt utspelade sig i föreningens lokaler framför massor av folk. Ingen ingrep för att hjälpa henne.
Men med hjälp av Unga Station kunde Johanna polisanmäla Stefan och hans förening och via socialtjänsten fick hon till slut en egen lägenhet. Och rättvisan skulle komma att segra. I juni 2009 dömdes Stefan till 8 års fängelse.
För Johanna har livet nu äntligen vänt till det bättre. Hon pluggar till ungdomscoach och jobbar som kontaktperson inom socialtjänsten. Men hennes slutmål är något annat – att en dag få jobba som polis för att kunna arbeta med ungdomar som halkat snett eller är på väg in i kriminalitet.
Hösten 2012 fick hon under en heldag berätta om sitt liv för Kronprinsessan Victoria som är officiell beskyddare av Stockholms Stadsmission. Och den dagen blev såväl ett avslut som ett avstamp mot ett nytt liv.
”Mötet med Kronprinsessan gav mig livslust. Vår dag blev slutet på ett kapitel i mitt liv och början på ett nytt. Jag fick ett positivt avslut och har nu en framtid att se fram emot.”
Tack vare Stockholms Stadsmissions Unga Station kunde Johanna äntligen få all den hjälp hon behövde och jag blir så glad när jag läser att hon nu har fått ett mycket bättre liv.
Var med och skänk 100 000 måltider till Sveriges Stadsmissioner. Gå till sverigesstadsmissioner.se/cokejul och skriv in koden du hittar under korken. (Annons från Stadsmissionen/Coca-Cola) Klicka här för att skänka en måltid.
Vill du ha fler liknande berättelser i ditt flöde så klickar du bara på gilla-knappen nedan.
