Det brukar sägas att det finns två typer av människor: de som ser glaset som halvfullt och de som ser glaset som halvtomt.
Vilken inställning du har till saker och ting kan göra markant skillnad – och det tycker jag att den här berättelsen är ett utmärkt exempel på.
Flickan i historien drömmer om en elegant och lyxig symaskin men blir förtvivlad när farfar kommer över med en usel och värdelös variant. Snart kommer dock allt att förändras…
Nu för tiden, när jag dammar i vardagsrummet, brukar jag alltid stanna till och vila blicken på det vackra, antika symaskinsskåpet i hörnet av rummet.
Det är viktorianskt och gjort av valnötsträ. Det är utsmyckat med bedårande snirkelarbete och träet som glänser i solljuset har diagonala och fyrkantiga mönster.
Symaskinen slutade fungera för många år sedan och nu använder jag bara skåpet som förvaring. Maskinen är en av mina allra käraste ägodelar.
Varje gång jag dammar av symaskinen eller ens tittar mot symaskinsskåpet så påminner det mig om min farfar och min pappa – och en viktig lektion som de lärde mig.
Första gången jag såg det där symaskinsskåpet, för 34 år sedan, så hade jag precis börjat gymnasiet. Jag läste hemkunskap och älskade att sy.
Jag letade desperat efter min alldeles egna symaskin – och min farfar visste det, så han ville gärna hjälpa mig.
Den lokala symaskinsaffären skulle sälja av sina inbyten för en spottstyver till den första kunden i affären en specifik dag på månaden. Maskinerna hade garanti att fungera utmärkt och det var ett riktigt kap.
En dag när jag kom hem från skolan så ringde farfar. Jag hörde hur stolt han var. Han hade lyckats få tag på en av de där symaskinerna till vrakpris och sa att den var så vacker.
Jag kunde knappt bärga mig.
Pappa kom hem från jobbet och så småningom körde en bekant, grön bil upp på uppfarten. Det var farfar!
Pappa och jag sprang ut för att möta honom.
Farfar berättade om hur han hade gått till affären en halvtimme innan det öppnade och väntat, bara så att han skulle kunna köpa dagens kap. Han strålade och sa: ”Det är en Westinghouse. Du kommer älska den!”
Ivrigt tittade jag när farfar öppnade bakluckan på bilen.
Mitt hjärta sjönk som en sten.
Skåpet var smutsigt och repigt. Ytan var spräckt med stora vattenringar över sig. Symaskinen skulle kanske fungera, men skulle vilja använda den? Det fanns inte en chans i världen att jag skulle lägga splitternytt, vackert tyg på den där maskinen.
Pappa och farfar pratade på om det vackra skåpet och vilket kap det var. Jag tyckte att de var galna.
Jag tackade min farfar artigt och försökte dölja min besvikelse.
Pappa tog ut symaskinen i garaget och sa att han skulle städa av den innan han satte upp den på mitt rum.
Jag återvände till min vardag i skolan, med fortsatta drömmar om att ha en symaskin förutom den där i garaget. Några veckor gick – och en dag sa pappa att han ville visa mig något.
Jag följde med honom ut till garaget och där var den – den vackraste symaskinen jag någonsin hade skådat!
Träskåpet var gjort i mörkt valnötsträ, slätt och glänsande. Det såg helt nytt ut, vackrare än allt annat i tidningar eller kataloger. Jag kunde inte förstå att pappa hade tvättat och polerat den gamla maskinen samt sandat och lackat skåpet.
Pappa och farfar hade inte varit galna trots allt. De hade sett bortom smuts, sprickor och vattenringar. Från första ögonkastet visste de hur maskinen skulle kunna se ut – de visste vad den skulle kunna bli.
Jag kan än i dag minnas tillbaka som om det var igår, till den där dagen då jag lärde mig att även när livet ser dystert ut så måste vi se bortom det negativa och se potential i det positiva.
Källa: Hrtwarming
Det gäller att se livet från den ljusa sidan – för med rätt inställning kommer du långt. Dela gärna vidare den inspirerande historien till dina vänner!
