Skeva och orealistiska kroppsideal är både vanligt och olyckligt. I själva verket borde vi strunta i kroppshetsen och vara nöjda med oss själva, våra kroppar och vad vi gör – men tyvärr är det inte alltid så enkelt. Som tur är kan det dock ibland finnas barn som får en att inse vikten av att trivas med den man är. Den här rörande historien är skriven av en mamma på bloggen bridgettetales.com. Den berättar om en kvinna som hittade en, vad hon ansåg vara, avskräckande bild på sig själv som någon annan hade tagit. Men tack vare hennes två barn kunde kvinnan snart se något annat bakom sina ”brister” – nämligen en vacker och fantastisk mamma. Berättelsen sprids nu på nätet och har en väldigt viktig poäng som vi aldrig får glömma: att vi duger bra som vi är.
Jag bläddrar igenom bilderna i min telefon när jag ser den.
Bildkälla: bridgettetales.com
Min första reaktion är chock. Vem har tagit den här förfärliga bilden av mig? Självförakt och avsky växer och jag är på gränsen till tårar. Jag ska precis trycka på radera när min son kommer in i rummet.
”Vet du något om den här bilden?”, frågar jag honom.
Jag vänder på telefonen så han kan se skärmen. Han ler brett.
”Jag tog den av dig när vi var i Tahoe”, säger han. ”Du såg så vacker ut när du låg där. Jag kunde inte låta bli, mamma.”
”Du måste fråga mig innan du använder min telefon för att ta bilder”, svarar jag.
”Jag vet”, säger han. ”Men mamma, ärligt talat, titta hur vacker du är?”
Jag tittar på bilden igen och försöker se vad min son ser. Min dotter kommer in och tar en titt hon också.
”Det där kunde vara ett vykort mamma”, säger hon och ler. ”Du är så vacker. Jag älskar den.”
Jag tar ett djupt andetag. Det här är precis vad jag behövde. Min standardreaktion är att se och fokusera på fel och brister. Nu börjar jag se lite mer.
Jag ser fortfarande mina stora, feta lår. Men jag ser också en mamma som kollapsade på stranden efter att ha varit vid havet i flera timmar med sina barn.
Jag ser fortfarande knubbiga armar. Men jag ser också armarna av en mamma som nyss har hjälpt sina barn över klippor och varm sand så att deras fötter inte skulle göra ont.
Jag ser fortfarande en fet kvinna med en mörk baddräkt för att försöka dölja sina viktproblem. Men jag ser också en äventyrlig mamma som älskar hennes barn något otroligt.
Som många kvinnor har jag kämpat med min vikt i nästan hela mitt liv. Det är inget som någonsin kommer att lämna mig. Jag har inte en naturligt smal kropp. Har aldrig haft. Just nu är jag tyngre än jag varit på 10 år. Men ändå…
Jag har inte låtit min vikt stoppa mig den här gången. Jag använder linnen, klänningar och baddräkter offentligt. Jag springer omkring och leker med mina barn den här sommaren och ibland känner jag mig till och med attraktiv.
Ja, du hörde rätt.
”I feel pretty. Oh so pretty. I feel pretty, and witty and bright.” (Text från I’m so pretty, West Side Story)
Mja, inte direkt. Men någon i den stilen.
Är det på grund av att jag åldras? Beror det på att jag har mer att oroa mig för än bara mitt utseende? Eller är det kanske bara för att mina barn tittar på mig med såna beundrande ögon. Oavsett vilket så spelar det inte någon roll. Jag hatar inte min kropp längre. Det är stort för mig att erkänna och det är svårt att ens få mig att tänka annorlunda. Jag ger inte upp träningen och att bli hälsosam. Det är saker jag kommer fortsätta kämpa med eftersom jag vill leva ett tag till.
Just nu, dock, vill jag bara älska min kropp som den är. Jag vill att det ska vara okej att se mig själv så som mina barn gör.
Tack, barn.”
Jag tycker att det här var otroligt fint och det är så viktigt att vi är nöjda med den vi är. Dela gärna vidare till dina vänner så fler kan läsa mammans rörande historia och ta till sig av budskapet!
